Julcupen Kendo 1995

 
 

När, var, hur

Som vanligt var Julcupen på helgen närmast Lucia med tävlingen den första dagen och ett träningspass den andra.

Resa

Åkte bil ned tillsammans med Umeå Kendoklubb. Det var ett otroligt skräpväder, jag tror att bilarna drog mer spolarvätska än bensin.

Jag (Anders Saadio) skulle bo hos Gunilla Hanson där även Kent från Bushido Luleå redan var inkvarterad, Peter och JT hos Peters mamma och övriga Umebor skulle bo hos diverse löst folk. När vi kom fram så visade det sig att den person som Umepajkara skulle bo hos inte hade för avsikt att hålla sig hemma så de fick också bo hos Gunilla.

Filosofisk utläggning

Det är som det är sagt, "Stockholmare är som spermier. Det finns väldigt många men det är få som det blir folk av".

Tur då att vi hamnade hos en av de få, men hon är ju inflyttad och var ju redan vettig innan. Annars är ju Kendofolk vettiga i allmänhet eller i alla fall knepiga på samma sätt som en själv.

Tävlingen

Som vanligt hade man otur med lottningen, gick en fyrpol. Första matchen mot Johan Bondefelt var inget större problem men sedan blev det oavgjort mot Kazuo Yamazaki och sista matchen var en bedrövelse, jag förlorade mot Gustav Strandell, fast det var nog inte helt oväntat.

Nu gick det inte bättre än att det blev ommatch mellan mig och Kazuo, fem minuter plus två förlängningar om tre minuter där han vann på grund av att domarna var utmattade.

Jag var inte nöjd, han var inte nöjd och några av de medtävlande tyckte också att det var ett konstigt domslut, men domarna bestämmer.

FightingSpirit

Kent gjorde väldigt bra ifrån sig då det var hans första tävling. Så bra att när vi domare, skulle besluta vem som skulle få fighting spirit priset, utbrast med en röst -"Kent Sjöström".

Segrare

Vem vann totalt då? Jo det gjorde Mats Wahlqvist som inte heller han var nöjd över sin insats.

Rustningar

Efteråt åkte vi till budoförbundet och hämtade ett gäng rustningar (som vi hade bokat vid SM), gissa om det var trångt i bilarna.

På kvällen blev det restaurang för de flesta men själv så smet jag iväg på inflyttningsfest/födelsedagskalas. Det var en kompis som precis hade flyttat hem från Brighton som skulle firas.

Träningen

Träningspasset på söndagen blev hårt av flera anledningar, alla skulle ju nu göra upp efter gårdagens förluster och sen var det Mats som höll i träningen och han ville nog kompensera för vad som i hans ögon var en dålig insats dagen innan.

Sedan åkte vi hem men släppte av en grabb på centralstation. Därefter skulle vi åka till MAX i Jakobsberg för att ta oss ett skrov.

Jag skulle visa vägen och Peter följa efter. Han tappade bort mig efter ca. fem sekunder. Fast de var ju inte så svåra att hitta igen vi svängde bara in på MAX i Sundsvall och där satt de vilt frossandes på sina hamburgare.

Vädret hem var en aning bättre, nu gick det åt ungefär lika mycket spolarvätska som bensin. Anlände, något trött, hem cirka halv ett på natten. Det blev en väl behövlig sovmorgon på måndagen.

 


Anders Saadio, 1995